Den j-la datorn har nu dött totalt och jag blir skogstokig!!! Fujitsus kundtjänst har bara öppet till fem och naturligtvis hann jag inte ringa innan dess... Aaarrrghhhh!!!

Jag VET - man ska inte hetsa upp sig över teknik, det hjälper inte. Men jag blir så vansinnigt trött när jag ringer en halvtimme efter jag fått skiten i mina händer och säger; det är nåt FEL på den här datorn och supporten svarar att "det är nog inga problem med din dator, vi installerar om här lite bara...". Jag är ingen dataingenjör men jag har såpass mycket datorvana så jag märker när saker inte stämmer! Å nu! Nu går den inte att starta alls! Becksvart, inte minsta lilla rassel!Skitdator!

Som väl är har jag fått en bärbar dator på jobbet som funkar, men det är samma sort så jag är skeptiskt...

Imorron blir Tomas Norrlänning på Fujitsus support prio ett, sorry chefen.

Nåja.

Lite shopping blidde det idag i alla fall! Alla har vi våra knep för att överleva, haha...

Tunika från House Doctor, ljuvlig sak, små glasburkar till marmeladen, tulpaner (naturligtvis) och en löpare till köksbordet. Var runt lite både här och där men faktum är att jag hittade inte speciellt mycket. Antar att januari är helt fel tid för inspiration och nyheter - alla säljer ut det gamla och väntar in vårens nya. Kollade för skojs skull runt lite efter reservtermobyxor till lillfisen, men tji fick jag.

Nu ska kontrolluppgifter för 2009 skapas och rapporteras till vår vän Skatteverket, så kvällen är räddad!

Ber om ursäkt över den otroligt dåliga och förutsägbara rubriken, men ibland orkar inte fantasin leta sig igenom snövallarna som omgärdar min väldigt lilla hjärna...

Har sagt det förr men det kan inte nog poängteras; snöröjningen i stan är totalt hopplöst värdelös! När man lämnat skogen bakom sig där vägarna är fullt okej plogade och närmar sig stan är det med nöd och näppe man tar sig fram! Tur man har en SpykerSAAB, annars hade man väl stått där...   

Man tar sig ju inte ens fram till fots! Ja, om man inte vill pulsa fram i 40 cm snö på trottoarerna då förstås utan väljer att elegant trippa fram i moddskiten mitt i vägarna. Det är nämligen dit man hänvisas till biltrafikanternas stora förtret. Har nu varit här i snart tre timmar och inte sett minsta skugga av en plogbil!

Nåväl, efter 26 år i den här stan börjar man vänja sig.

Idag känner jag mig på hugget, ska ta en ny dust med Dustin tänkte jag. Min förtjusande dator är fullkomligt sjuk i systemet på nåt vis, den krånglar hela tiden! Grejen är bara att man måste planera in såna duster väldigt noga i almanackan med tanke på att man får räkna med att det tar en timme eller två att komma fram till en mänsklig röst som inte talar om att man står i kö. Bedrövligt om man tänker på det.

Men för att mobilisera kraft till denna dust överväger jag en liten shoppingrunda för att lägga basen liksom. En sväng till ett par diverse roliga affärer skulle sitta fint - om man nu tar sig dit alltså. Men säg inget till Mr Omgivning, han blir så lätt orolig när jag nämner shopping, affärer och lunch i samma mening...