Ni vet såna där trosor vars resår plötsligt bestämmer sig för att det är pensionsdag och lägger ner jobbet?

Såna där som envist halkar ner hela dagen och korvar till sig under långbyxorna och gör det väldigt obekvämt och är mycket irriterande?

Och som man redan när man klär på sig tänker "de där är nog inte helt okej men äh, det funkar" om och som man sedan klär på sig bara för att man inte orkar rota upp ett par andra ur lådan för då måste man slänga de kassa och man orkar inte gå ner till sophinken med dem just då?

Ni vet såna trosor?

Såna ska man inte använda när man har klänning på sig och ska springa in ett ärende på affären.

Bara så ni vet...   

Jaja, jag vet - yadayada tid och yada mycket nu och blahablaha f´låt och jojo, ska blogga mer sen...

Men i alla fall så var jag och klippte mig lite idag och frissan stod där och kammade och grejade och pratade semester sådär som frissor gör - och rätt som det är säger hon förvånat att "nämen VAD har du DÄR?" och jag håller på att få spader eftersom jag tänkte att hon hittat en fastvuxen tvilling i hårbotten eller nåt.

Det var en fästing bakom mitt öra. PÅ bakom mitt öra. Den hade satt sig där och tömde mitt öra på blod... Undra på att jag känt mig yr sista tiden!

Frissan hämtade en pincett och tog bort den. Den var så liten så den knappt syntes. Men den hade suttit på mitt öra! TÄNK om jag inte hade gått och klippt mig och fått borrelia i örat! Jag menar, hur ofta känner man bakom örona liksom...

Frissan slängde den i nån hårgrejskemikaliesoptunna och där hoppas jag den andas in superväteoxid så den storknar.

Vidriga kryp...